Smärta blir till blåmärken
"Varje dag utan dig så dör jag lite"
Jag kan inte känna om det här är
verklighet eller inte dina händer är dom äkta eller
luft var det på riktigt det som
hände den där sommaren med blont hår mellan
mina fingrar botten upp och taxi till en
lägenhet där min smärta blev till
blåmärken hur mycket jag än berättar hur många
sagor jag än ger dig så finns det tusenmiljoner
till monsterna kommer alltid finnas där för
att förgöra och slita av dina kläder slå
käkbenen blodiga skratten och deras händer är
så mycket starkare än vad du någonsin kan
förstå lakanen skitiga av deras hunger om det
är du eller jag spelar ingen roll inte
längre när dom skriker i ditt öra att
säg att du gillar det! så finns det inget
annat på kartan än att hålla
med
Kommentarer
Trackback
