Howard makes it all go away.

Nakna kroppar som skakar
mitt inre modet är besegrat du
visste utan att ens känna slagen
bruset från mitt huvud läker
aldrig och den vassa känslan
den skär genom glas skärvor
som bilarna krossar när
du vänder ryggen till blir jag
någon annan river upp bröstkorgen
blottar det som pumpar
för dig och mina händer var aldrig
menade att såra jag har inga
ord kvar bara 
väntan

Du vet jag fastnar ständigt
i filmer och jag tror att det 
kanske kallas besatthet jag kan
inte röra mig stesoliden kickar in och
allt som känns går mycket
mer sakta nu domnad som
om det skulle hjälpa (ha!) vad
fan tror ni bilder bläddrar förbi snabbt
snabbt och skolkatalog mitt
ansikte alltid borta och dom
frågade säkert i början ropade 
upp mitt namn på lektionerna jag
vet att jag suddas bort jag kan 
inte göra något åt det förlåt
om jag inte finns där för er längre men
jag finns inte ens för mig själv i mina 
drömmar ser jag er klippa bort mitt ansikte ur
katalogen stryker namnet från 
listorna jag försvinner som
alltid läser böcker jag redan vet
slutet på

Stirrar tomt framför 
mig ingenting och 
allt är det jag känner dina
armar som inte når
mig orden som tröst men
vilken tröst herregud jag
vet inte han vet att rädslan
är min fiende men inte att
lugnande medel är min bästa
vän jag vinkar åt honom i
rulltrappan han på väg upp jag
ner jag tänker att jag nog
aldrig kan åka upp igen det
är taggtrådarna människorna i
vägen tryggheten och
mörkret som får mig att
tveka han vet att jag älskar
honom men inte att jag går hand
i hand med någon annan min
trygghet som heter ångest och han
håller krampaktigt fast i mig precis
som jag i honom för vad finns utanför
allt det mörker som jag
känner (?) lögnerna som sipprar
fram

Det är någonting med mig och
korthus när man når 
toppen rasar allting för det är
det som är grejen med just
korthus dom ska rasa förr eller
senare men aldrig att jag trodde att
du skulle lägga kortet som fick
mig att rasa

Jag önskar att jag hade en miljon jag
önskar mig en kram och din värme ge
mig ett svar en krossad förvirring jag
önskar att jag inte hade ont i hela kroppen jag
tänker att jag har säkert canser eller något
med njurarna jag älskar att jag har valium i
skåpet älskar lugnet som jag hoppas slår in
snart jag önskar så in i helvete att du hörde av
dig nu baby ger vad som helst för din röst i mitt
öra mest önskar jag att mardrömmarna försvinner för
dom hackar sönder mig och mitt psyke blir helt
fucked up och vad är egentligen verklighet jag tänker
på sanndrömmar aldrig att jag ska drömma
sanndrömmar det vore det värsta drömde om dig i 
tokyo och orden som kom från din mun var dom värsta
jag hört det du gjort det som inte får hända du sa att
jag inte var din fru jag tyckte det var konstigt du sa att du 
inte älskade mig längre och jag vaknade tårarna och
hulkandet det tär på mig dom där drömmarna jag vill
inte snälla ta bort

Jag läser om bilolyckor och om kattungar
ute i regnet jag tänker på folk som
inte vågar använda deodorant för 
rädslan av att få canser jag tänker att
sånna människor borde sitta i nån sorts
karantän få mat genom en slang för
tänk alla saker man kan få canser
av jag börjar skratta jag tänker på
flygplan jag har aldrig flugit jag
är lite rädd och jag längtar till 
tokyo räknar dagarna ned från
tio snart nio det är långt att
åka till tokyo det är högt upp i
himlen himlen är blå sen svart jag 
tänker på hur smått allting måste se 
ut jag pillar på mina nagelband jag 
tänker att jag inte ska
göra det snart ska jag sluta och jag
har en pillerburk i väskan jag ser den
som en liten räddning om hjärtat skulle
råka slå alldeles för fort i bland
känns det som att det ska bulta ända
vägen ut ur bröstet hostar upp blod och
jag får rysningar av alla jävla 
trasor som finns på varje människas 
kökskran jag mår illa the är gott

Ja men du vet ju hur det är när
hjärtat stannar i sömnen den där
känslan av att inte kunna andas och jag med
händerna mot ditt bröst läpparna mot 
nacken klibbet under armarna som övergår
till total istid tiotusen år ute
i regnet och jag somnar om
igen du vet jag har till och med lärt
mig att tycka om sån där hip-hop sånt
där som du gillar och jag reser gärna runt hela
jordklotet för att vara med dig om ens så
en natt i dina armar dina ord i mitt
öra tystnaden som elektricitet där
i mellan och jag stannar gärna kvar
där skriver kärlek i handen trycker
den mot din panna feber fast inte av den 
sorten